Är jag felet?

Jag har kanske missbedömt en av mina viktigaste vänskaper. Jag var helt oförberedd. Och jag är jätteledsen för det. Jag försöker tänka vad som gick fel. Får känslan av att det var jag som var felet. Men jag var ju bara jag.

Jag har kärlek i mitt liv igen. Det är fantastiskt och jätteläskigt. Men man kan ju inte vara rädd för både tvåsamhet och ensamhet. Och man behöver inte hela tiden tänka massa steg åt alla möjliga håll. Men separationer är inte min starkaste gren, så jag får väl ha lite överseende med mig själv och mina rädslor.

Juliana var här igår. Hon är söt. Som socker.

Drack öl med kompisarna på kvällen, det var en stor lättnad att jag fortfarande kunde fungera socialt. I Östersund var jag en liten katastrof.
Blev härligt berusad.

Nu ska jag åka till Herr Söt. Hejdå.