Avsked

Det var lite sorgligt, det var det. Men jag ringde Anna just som jag lämnade mottagningen, och då kändes det bättre. Lena har varit ett fantastiskt stöd. Outstanding. Jag köpte ett fint kort, skrev en fin text, samt klistrade in en vacker sommarbild på Alfur. Och glömde det hemma. Otroligt olikt mig. Jag ska cykla förbi med det på vägen tll skolan sedan. Jag måste hålla fast vid att avslutet faktiskt är idag. Även om jag inte riktigt vill.

Jag fick ringa om jag behövde råd någon gång. Men jag får inte bli patient igen. Jag visste att det inte var helt bra att fylla 25.

Jag mår bra. Jag har gult linne på mig. Mina, nya fina skor hatar mina fötter och sliter bort huden. Det är inte så vidare värst skönt alls.

Nu är det faktiskt dags att lära sig lite om de amerikanska presidenterna. Once and for all.