I dreamed about you again last night. You never have the same face twice.

Jag är sjuk. Hostade hela natten och nu känner jag mig helt svag. När jag inte hostade drömde jag såklart. Mina drömmar är så lättolkade. Jag blir ofta övergiven. Och så är det bråttom. Och jag hinner aldrig ikapp. Det värsta är när Alven dör. Men det var ju igår natt.

Jag ligger i fotändan på sängen och bloggar. Det är inte helt okomplicerat, men skönare än att sitta på hårda, gröna stolen. Jag missar en heldag på Jälla idag. Inte så bra, men mina öron värker och det finns inte en möjlighet att jag ska orka stå och titta på jordbruksmaskiner i 8 timmar. Men jag missar deras hästar. Jag har fått för mig att dom har fina nordsvenskar med svallande manar. Det är också obligatoriskt att vara med, men dom har inte kollat att vi har närvarat vid några av dom andra tillfällena.

Ett tydligt tecken på att jag inte mår så bra är att jag inte vill åka och rida. Solen skiner, men jag orkar inte stiga upp. Önskar jag hade en lättläst tidning inom räckhåll, matteboken känns övermäktig just nu. Och Oprah är slut. Oprah var skittråkig och religiös för övrigt.

Pratade med N igår. Nu känns det bra och jag fick fin kärlek. Vi kollade på Weeds och Frasier och sedan hostade jag resten av natten. Det känns rätt trångt att vara två i en 80 cms säng, när den ena vrider och vänder på sig, och går upp och dricker vatten stup i kvarten. Niclas, som inte är en morgonmänniska alls, såg ganska sömnig ut när han gav sig av till jobbet imorse.

Anna ska ju komma idag. Jag önskar verkligen att jag var piggare. Blir jag inte bättre kanske jag måste fråga om hon kan sova hos Sandra inatt. Annars måste jag kanske hosta på henne. Det vill hon bergis inte.

Ingen har vaknat på msnen. Vad gör ni? Sjusovare. Jag då. Värsta ensam och ynklig.

Josesjuk