Vilda västern

Jag är hungrig, så jag kokar potatis. Julia sprang just till bussen. Jag fick märkliga, ljusblå duntofflor i julklapp. De kommer värma skönt om det blir vinter någon gång. Jag är fortfarande sjuk, men jag tror jag kommer klara av att jobba idag. Jag steg upp tidigt och red, så nu går Alfur nöjd och glad i hagen. Nu kan jag vila 1,5 timme ungefär. Smart uträknat Jossan. Jag är ingen dumsnut jag inte.

Imorgon är det nyårsafton, då ska jag ta på mig min fina prickiga klänning och gå på fest. Champagneflaska under ena armen och Niclas under den andra. Och efter oss kommer det åka en liten släpkärra med näsdukar. Vill ni förresten se världens finaste Niclas? Jag förstod väl det.


Det är inte varje dag cowboyhatten åker på.

Min allra vackraste vän

Sötnötterna

Världens finaste katter som just nu ligger och vilar i soffan.

Tillsammans som vanligt.

Testing

För en stund sedan skulle jag blogga och började skriva " verkar som min dator fungerar mycket bättre nu, den har inte hängt sig på nästan ett dygn". Då hängde den sig såklart. Hmpf.

Just nu gör jag inte så mycket mer än att vänta på Julia. Imorse kände jag mig nästan frisk när jag vaknade, men nu är det jättehängigt igen. Kanske är för att jag envisas med att rida varje dag... Men ni ser ju hur vacker han är!

Snorflicka

Det är skittråkigt att vara sjuk. Mitt internet fungerade inte på nästan tre timmar. Det var ingen lek. Det enda jag kan göra är nämligen att se på tv, om man bortser från datorn, och det är ingen toppentablå på torsdagseftermiddagen. Jag red barbacka idag igen, med fickorna fulla av näsdukar. Han springer och springer den lilla hästen. Jag håller mig i manen och hoppas på det bästa. Hittills har det gått bra. Jag klarar inte av att hålla mig lugn i sängen, måste sysselsätta mig i alla fall lite. Ska bli kul sedan när jag kan andas igen.

Om två timmar kommer Niclas, då ska jag tvinga honom att spela yatzy med mig. Det blir toppen. Jag har smsat alla jag känner nästan. Jag har bytt både ringsignal och meddelandesignal. Jag har diskat. Jag har snytit mig 47 ggr. Jag har lyssnat på skivor. Jag har tittat på Oprah. Jag har legat sked med båda kissarna samtidigt. Jag har pratat med Frida. Jag har oroat mig över tentorna. Jag har ätit en pizza som smakade som Jaktens pizzor. Jag har druckit massa vatten. Jag har städat kattlådorna. Jag har funderat på vad det är i Julias julklapp. Jag har ringt Barbro några gånger. Jag har tittat mig själv i spegeln och blivit förfärad. Jag har tagit på mig tröjan som jag fick av Niclas i somras.

Nu är det dags att jag fortsätter med mitt späckade schema.

Jossan med röda mulen

Klockan 05 vaknade jag idag. Snorpapper över hela rummet. Stillsam panik över allt jag behöver plugga. Fem timmars sömn räcker inte för mig om jag ska koncentrera mig. Jag har inte ens börjat med matten, men det vore slöseri med tid när jag är såhär pass dålig. Etologiboken kan jag ströläsa lite i hoppas jag. Kattungarna är på bushumör, dunk dunk hör man under soffan. Böcker kommer farandes ur bokhyllan. Heltäckningsmattan är toppen att sladda runt på.

Jag är otroligt snygg just nu, röda förkylningsprickar och söndersnuten näsa. Hoppas det håller i sig till nyår. Då får jag väl ha någor rött till för att matcha. Man kan inte vara snyggast jämt, det är dags för de andra festdeltagarna att skina nu...

Om ungefär 45 minuter ska jag åka och släppa ut hästarna. Vill inte göra det i becksvart mörker. Nu ska jag dricka ett av mina julklappstéer. Tack Sötniclas.

Dessa vidriga tonår

Snor snor snor. Jag tror jag blir galen. Jag kan varken plugga eller andas. Tvn är bara tråkig. Katterna verkar hata mig och gömmer sig längst in i ett hörn. Jag behöver värme och sällskap era små rackarkissar.

Idag följde jag med mamma och kollade på Julia när hon spelade innebandy. Hon var duktig. Verkar skönt att vara med i ett lag, det såg ut som de var vänner. Kompisar är bra att ha. Men jobbigt att vara i tonåren! Det var en massa tonårskillar på läktaren, som var tvugna att säga massa tuffa och elaka saker hela tiden. För att inte tala om en av föräldrarna som försökte ställa sig in. Han sa elaka saker om den unge domaren (som hade bla med vikt att göra). Men är man outbildad och elak i övre medelåldern så räknar jag in dem i kategorin "förlorad och i avsaknad av empati". Och dem ska man hålla sig undan. Men de yngre däremot. Förhoppningsvis är de bara inne i en särskilt hormonstinn period. De är ju livrädda att hamna utanför. Stackars dem, de är i en sån jobbig period. Jag får lust att berätta saker de kommer lära sig längre fram. Men det går ju inte. Främst för att de inte är mottagliga. Också för att de måste lära sig själva. Men man måste vara snälla mot varandra! Det vill jag få dem att förstå. Det vill jag ofta få olika människor att förstå.

Alfur i skogen

Det blir aldrig som jag tänkt mig. Mina försök slår fel.

Jag har något tjockt och vasst i halsen. Vaknade ganska tidigt, efter en drömfylld natt. Jag och katterna kollade på Dr Phil, de älskar att få lite relationsråd till frukosttorrfodret.

Jag har ingen lust att ta itu med den här dagen. Ingen energi, ingen styrka. Igår när Niclas och jag var i stallet, så red jag kanske en kvart på banan. Det ger mig trygghet, min vackra häst, som hade så mycket spring i benen efter tre dagars vila. Så nu ska jag samla ihop mig, försöka äta lite frukost och sedan faktiskt ta en tur på Alfur. Min kropp behöver väl egentligen vila, men min själ är i mycket stort behov av Alfur i skogen. Barbacka så han är så nära som möjligt.

Ego

Jag är vuxen nu. Jag kan inte bara tänka på mig själv. Det är et givande och ett tagande. Och jag vet helt ärligt inte om jag gör fel eller inte. Är jag en egocentrisk, självisk människa som bara bryr mig om att jag själv ska må bra? Kanske. Och jag kan inte få veta om det är så eller inte för alla jag frågar tycker om mig och säger att det inte är så. Men de kanske ljuger för att jag ska sluta gråta. Jag vet verkligen inte. Jag tänker och tänker och tänker. Jag är kanske inte vuxen ur alla aspekter. Jag kanske reagerar som ett barn fast jag inte får det längre. Jag är 25 år nu. Jag är vuxen. Måste börja tänka på vilka konsekvenser mitt handlande får för andra. Lätt som en plätt.

Snuskkällare

De underbaraste katterna hittar man visst i snuskiga källare långt ute i ingenstans. De är bara så fina där de ligger på soffan, fortfarande lite blyga och ack så sömniga. De leker på morgnarna, sedan sover de nästan hela tiden.

Jag är fortfarande sjuk, men jag har såklart inte vågat ringa jobbet ännu. Man vet att jag inte mår bra när jag inte orkar rida, har inte ridit på prinsen på tre dagar. Sånt plågar mitt samvete. Alfur behöver sin motion för att må bra. Inbillar jag mig i alla fall. Kanske gillar han sitt jullov den lilla sötnöten. Jag saknar honom i alla fall. Inte samma sak att bara pussa honom i pannan. Imorgon kanske.

Sträcker någon ut en hand eller ska vi fortsätta såhär?

Det känns som hela familjen är besviken på mig. Har jag varit dum? Är det dumt att lyssna på sin kropp? Kanske, om svåra beslut gör det ännu svårare i slutändan. Ska jag sträcka ut en hand, eller vänta på att någon annan gör det? Jag har inga svar, jag vet inte vad jag ska göra för att det ska bli bra, eller i alla fall bättre. Jag vet inte ens om jag gjort något fel.

Små busiga frön

Nu är annandagen här, och snart är julen förbi. Det ska bli skönt med vardag igen, slippa samvetskvalen för att jag inte orkat fira julen. Jag missade Mormors julmiddag igår, känns inte bra, men jag är sjuk. Sov bort hela dagen i sängen med kissarna. Förutom när jag släpade mig till Alfur. Huvudvärken dunkar i takt med hostan och öronen svider. Katterna har gatlopp i mitt lilla rum, det gör inget, så skönt att se att de börjar piggna till. De är världens finaste. Smulan är den tussigaste lilla kattunge ni kan tänka er, och Skorpan har de största och mjukaste framtassarna. Älskar att bli kliad på magen, han är en riktig personlighet som pratar mest hela tiden. Ibland låter han som en fågel.

Jag är sjukanmäld idag, ger mig ångest som vanligt. Vill inte vara till bevsvär, vill göra rätt för mig. Jag stod ut hela julveckan, trots växande visdomständer och blod i munnen... det har gjort så ont! Nu har de tack och lov lugnat sig, hoppas hoppas jag slipper tandläkaren.Vet inte om jag hade klarat både tandvärk och förkylning.

Smulan kikar ut från tvmöbeln... hon vet nog att det börjar bli dags för lite medicin. Jag är så glad att jag tog steget och skaffade dem. Jag är aldrig ensam nu, och de är världens finaste katter. Små busfrön.

Krya på mig

Tandvärk

Som det värker. Om det inte släpper blir det en jobbig kväll i kassan. Folk köper abnorma mängder mat. Jag kan inte gapa och inte ha munnen stängd. Jag ser ut som en freakshow.

Vi ska snart åka med Smulis till veterinären så hon kan bli stor och stark. Hon ska få vätska under huden och antibiotika. Hon är en liten snuvig kissemiss. Just nu matar Niclas henne med frukostmjölken.

Nu känner jag hur min värktablett börjar göra verkan. Skönt.

Fullt upp

Nu bor Skorpan & Smulan här. Vi har fullt upp hela tiden. De är så fina.

Oförstående/saknar kanske min pojkvän

Ända sedan i fredags har Niclas spelat dataspel. Han har knappt ringt, eller ens svarat på sms/msn. Skickade lyckliga meddelanden imorse med förslag på kattnamn. Han bemödade sig inte ens med att svara. Jag blir faktiskt sur. Vi skulle ha katterna tillsammans, men nu känns det mer som de blir mina. Det är jag som fixat allt.

Inte behöver man vara tillsammans jämt, men jag kan inte förstå hur man kan sitta inne framför en skärm, dygn efter dygn. Jag hade nog haft mer förståelse om han ägnat sig åt någon hobby jag kunde relatera till.

Mina katter ska nog heta Smulan & Skorpan. Vad tycks? Reservnamn är:
Smulan & Sixten
Smulan & Torkel

Uppspelt Josefin

Imorgon ska jag åka och titta på kattungar, om vi gillar varann får de följa med hem på en gång. Jag är väldigt uppspelt.

Felix & Findus

Jag vaknade vid 04,00 idag, försökte somna om i ungefär en timme och nu sitter jag här. Hittade en kattungeannons i UNT, som jag av någon anledning fick idag, men jag gissar att det är lite tidigt att ringa nu.. Jag har köpt en kattlåda och världens mysigaste filt så nu är det dags för kattbröderna att flytta in! De ska heta Felix & Findus.

Igår var jag dum mot en vän, men snäll mot mig själv. Istället för att gå ut som jag lovat somnade jag redan halv nio, insvept i kissarnas nya filt. Det var så skönt, jag var helt slut efter veckan som varit.Jag lyssnar på min kropp numera. Hoppas min rara vän förstår, det tror jag hon gör för hon är en bra vän. Vi kanske kan ta en julfika någon dag. Äta lussekatter och dricka varm choklad.

Vad ska jag göra nu? Klockan är 05,08.

En annan sak som gör ont..

..är att betala 4646 kr till CSN, under tiden man lever på studiemedel..hade kanske varit bättre att lägga pengarna på den befintliga skulden. Nåväl. Nu är det betalat och klart. Men det sved.

Det gör ont..

..att vakna som en liten trasa. Jag behöver inte skriva att jag är trött på det, för jag tror alla vet att jag är hjärtskärande less på att vakna och behöva börja med att samla ihop spillrorna av mig själv för att orka påbörja dagen. Jag behöver stå med huvudet lutat mot Alfurs trygga päls. Men det går inte, inte förrän ikväll. Jag måste gå till skolan och stanna där tills 16. Men sedan åker jag till mitt hjärta. Och stannar för länge.

Just ja

Mina skivor har kommit. Gillade verkligen Lalehskivan, men första lyssningen på Moneybrother var en stor besvikelse! Usch han lät som nåt jag inte alls ville lyssna på. Nu lyssnar jag på "Blowers daughter" med Damien Rice, den är otroligt fin.

Redovisningen gick bra. Hoppas det vänt för alltid. Jag är nog lite tuffare nu än förut. I alla fall lite.

Alfur och jag red vår vanliga långa sväng. Det var mörkare än på länge. Man får lita helt till känslan, samt hoppas på att slippa grenar i ansiktet. Alfur är så modig och går fram överallt. Det finns inga ord som kan förklara mina känslor för den hästen. Älskade älskade kärlekshästen.

Niclas är hemma hos sig. Jag saknar honom. Det är nog bra att sakna ibland. Jag vet att vi ses snart igen. Nu ska jag ta mitt thé och lägga mig och läsa lite.

Jag har bestämt mig

Jag ska också få katter. Två stycken, minst en gul.

Luciamorgon

Lucia till ära skred jag runt i meterdjup lera iklädd vit särk och ljuskrona på huvudet. Nä det gjorde jag inte. Men meterdjup lera kämpade jag mig allt igenom, med ett antal hästar och deras frukost. Det var härligt. Alfur var söt.

Igår hade jag en mysig kväll med Elin. Jag tycker mer och mer om det där lilla busfröet till hund. Om jag blev erbjuden att köpa henne skulle jag inte kunna tacka nej. Barbro ringde imorse och berättade att hon hade blivit alldeles olycklig när jag gick hem igår. Så onödligt att vi ska vara olyckliga på varsitt håll, när vi kan vara lyckliga ihop. Men Elins matte är förmodligen ännu mer kär i henne än vad jag är.

Jag har varit flitig på morgonen och dammsugit och diskat. Det var bra för det låg drivor med lera i hallen. Nu är det snart dags att åka till skolan, samt tillhörande redovisning. Huva.

Wish me luck.

Sitter i biblioteket, vi jobbar med det sista på vårt träliga projektarbete. Har just gjort en sammanfattning på engelska och blev helt trött i huvudet. Snart får jag nog åka hem. Imorgon ska vi redovisa vårt etologiarbete. Hoppas jag inte blir för nervös.

Jag är tillbaka på rätt spår igen känns det som. Lite skör kanske, men jag orkar tänka och finnas. Igår fick jag gå ut med Elin och sedan kattungegos. Samma sak ikväll. Djur är verkligen bra för mitt välmående. Jag ska hämta Elin vid fyra, när Barbro går till jobbet, och sedan ska hon vara med mig hela kvällen. Den lilla sötnöten.

Ikväll är det även ridlektion och stallmöte. Många trötta bollar i luften. Men det ordnar sig. Måste även vara förberedd på opponentskap på kanske 5 arbeten tills imorgon. Håhåjaja.

Hejdå

Nya skor

Klockan är tidigt och jag ska morgonfodra. Sedan är det dags för hovslagaren. Det är dags för min tappre springare att få lite ombyte. Hans järnskor är ack så välanvända. Jag tror han ska få lite morötter också.

Kittling och djurkärlek

Jag vaknade alldeles för tidigt, men med lugn i själen och i en trygg, varm famn. Det är underbart efter en helg som denna. Niclas och jag var hos Barbro och djuren igår. De är alldeles underbara och precis vad jag behöver. En liten grå kattunge sov i mitt knä en stund och sedan, när leklusten tog över, så gosade jag med Elin istället. Hon är en fantastiskt fin hund.

Alfur och jag tog en tvåtimmars tur igår. Det var skönt, och den enda jag orkade med. När jag var klar i stallet var klockan redan närmare 18, och Niclas var färdigjobbad. Han killar mig på magen och jag kan inte låta bli att skratta. Kanske är det den bästa medicinen, kittling? Kittling och djurkärlek. Jag låg i Alfurs hö igår. Han är söt underifrån.

Förlåt att jag inte svarade när det ringde igår, men jag hade inga ord. Idag har jag det.

Lite tröst på väg

Moneybrother - Pengabrorsan
Laleh - Prinsessor
Ternheim Anna - Separation Road
Rice Damien - O (digipak)
Magic Numbers - Those The Brokes

Jag orkade inte

Jag sjukanmälde mig, för feber och huvudvärk. Brukar vara lättare att acceptera än ångest, trots att det är bra mycket jobbigare än en fysisk sjukdom.

Man känner sig nästan bakfull när man gråtit mycket. Vad sorglig jag känner mig.

Söndagmorgon

Det var en jobbig kväll igår, såklart följde en ganska sömnlös natt. Jag är så trött nu. Men jag ska jobba. Strax åker jag till stallet och kramar Alfur. Han är en fin prins. Niclas ligger och sover, hoppas jag inte skrämde honom för mycket igår. Jag skrämde mig själv.

Kväll

Vi galopperade fort. Jag har satt på mobilen igen.

Vissa dagar

Känns det som jag är ensammast i världen. Jag har ingen att prata med, ingen som älskar mig. Och det finns heller inget hos mig som är värt att älska. Ångesten galopperar och tårarna bränner bakom ögonlocken. "Du har väl inget att må dåligt över?".

Jag sviker alla. Mig själv och dem jag älskar. Jag avskyr mig själv i de här stunderna.

Jag stänger av mobilen och åker ut till stallet.

Ica Maxi

Idag fick jag en skriftlig varning. Det kändes jobbigt och tråkigt. Jag hade velat ge Ica Maxi en skriftlig varning den gången jag grät på jobbet och sedan inte kom tillbaka på flera månader. Ingen ringde på hela tiden. Ingen undrade hur jag mådde. Är man gansak djupt deprimerad och ändå försöker jobba 50 % så är det kanske inte rätt tjej att ifrågasätta. Och när man ändå gör det och flickan börjar storgråta, och sedan blir sjukskriven 100% ska man inte i alla fall låtsas bry sig då? Jag tror det var vid den specifika händelsen jag tappade all respekt och engagemang i mitt jobb. Missförstå mig rätt, det är ett fantastiskt jobb att ha när man pluggar och har häst, men det sätt de utnyttjar och behandlar sin personal på är i mina ögon helt förkastligt. Men jag är i total beroendeställning så dessa åsikter kan jag inte lufta någon annanstans än här. Men om fem år när jag förhoppningsvis är färdigutbildad, då kan det mycket väl skickas in en insändare till UNT. För dålig publicitet, det gillar dom verkligen inte...

Om man fick ångra sig..

..hade jag inte tagit det här extrapasset. Min kropp skriker "nej, åk inte dit! Stanna hemma, du behöver vila och plugga." Men nu är det så att jag ska jobba 7,55-15 och det är inget att göra åt. Det blir nog bra. Förhoppningsvis är det några jag tycker om där. Niclas är dock ledig idag, han ska åka till Stockholm och fira sin Mormors 80-årsdag. Hoppas han får roligt. Han ska ha kostym på sig, jag tror han kommer vara stilig i den.

Ikväll ska jag ta det väldigt lugnt. Först vara i stallet så länge jag vill, sedan kolla på film i min ensamhet. Hade hoppats på Barbrosällskap men hon ska på fest. Jag vill gå på fest 0 %. Imorgon däremot ska jag gå på glöggkväll hos Jonna. Det blir nog trevligt. Många hundar och katter kommer vara där.

Nu ska jag äta macka så jag orkar le och vara glad.

PS: Julia, du får komma när du vill! Du är den sötaste sockertoppen. Jag är övertygad om att Nicke vill ha revansch. Hörde att det var utklassning. Puss & Kram DS

Jag får mycket motion och rörelse

06,30-08,30: Cyklar till stallet. Fodrar, tar på täcken samt leder ut 8 hästar. Mockar, sopar, bär vatten och väger upp Alfurs mat.

09,45: Cyklar till skolan. Ca 5 km.

15,00: Cyklar hem. Häpnadsväckande nog även det 5 km!

17,15-19,45: Cyklar till stallet. Rider 1,5 timme. Tar hand om Alfur. Cyklar hem.

20,15-22,00: Cyklar till stan, ca 3 km. Fikar med Frida och Danial. Cyklar hem i ösregn och motvind.

Nu är jag hemma. Det enda som var ovanligt på den här dagen var väl sista punkten, fikat. Annars håller jag typ på såhär varje dag. Det är ju inte riktigt klokt. Inte undra på att man blir trött. Gäsp och Godnatt.

Sked & Sambo

Igår var det en bra kväll. Jag, Julia och Niclas hängde och gjorde roliga saker. Först spelade vi yatzy, jag var sjukt överlägsen. Sedan gick vi hem till Barbro och världens sötaste kattungar. Tyvärr la Julia och Niclas rabarber på varsin kisse, men jag är även förtjust i hunden så det var inget problem. Hon är en rottweiler som tror att hon är en knähund. Men jag gillar det. Jag tror jag måste vara hos Barbro minst en gång om dagen.

Jag är väldigt stressad. Mailet från min mattelärare fick stressen att skjuta i höjden ytterligare. Jag förstår inte varför jag eventuellt kan få en restuppgift om jag misslyckas en gång till. Hur ska jag klara mig när mina små mattemedhjälpare åker hem för att fira jul och nyår? Jag kan inte se hur det ska gå till.

Idag är det torsdag, och innan nästa fredag ska vi hinna skriva ett projektarbete, samt redovisa ett annat. Och jag sover dåligt. Jag jobbar hela helgen, jag behöver verkligen pengarna men hade även behövt tiden. Någonting löper amok i min bröstkorg. En sak i taget.

Nu ska jag försöka läsa igenom några kompendier, innan jag far och rider.

Ikväll blir det födelsedagsfika med Danial och Frida.

Kukhuvud

"> Hej, jag mailade dig förra veckan men jag antar att du inte fick det?>> Jag går Husdjursagronom, första året, och läste din mattekurs i början på> terminen. Nu har jag blivit underkänd två gånger på tentan, nu senaste> gången hade jag 18 poäng. Eftersom det var nära godkäntgränsen undrar jag> om det finns möjlighet att få göra någon form av restuppgift? Det skulle> hjälpa mig mycket´, då jag tycker det är svårt och blir stressad på> tentorna.>> Mvh Josefin Eriksson"


"Hej Josefin!För tillfället finns ingen möjlighet till restuppgift etc utan jaghänvisar dig till den allmänna omtentadagen i början av januari.Om du även där presterar "nästan godkänt" finns det KANSKE en möjlighettill restuppgifter etc.MvhTomas"

DU 27

Jag sitter i datasal DU 27. Vi ska diskutera vårt projektarbete. Det tar så mycket mer tid att skriva tillsammans än ensam. Men jag har inte gjort mycket skolarbete på sista tiden, så jag ska inte klaga. Vi har så mycket schemalagd undervisning och jag mår inte toppen så jag har prioriterat Alfur den senaste tiden. Jag har två veckor på jullovet när jag inte jobbar så mycket, då ska jag plugga. Hoppas jag hinner/orkar allt, känner mig stressad.

Måste gå

Avundssjuka

Jag gillar inte att gå på stan. Jag blir trött och stressad. Ibland åker jag hem på en gång. Det gjorde jag inte idag. Jag som hade bestämt mig för att inte köpa så många julklappar återupptäckte hur kul jag tycker det är att köpa presenter! Jag gillar verkligen att ge bort saker, men ekonomin tillåter inte hur vilda utsvävningar som helst. Jag fick några nya par örhängen också..man kan visst aldrig ha för många. Nu ska jag äta mat och sedan åka till min fina häst och säga godnatt.

Köpte en ljusgardin till Barbro som inflyttningspresent, hon har varit så jäkla avundssjuk på min. Får se om jag orkar fara över med den ikväll eller om jag tar det imorgon.

Jag är ganska fin i håret, men jag gjorde lite för många slingor. Men det blev ändå tjusigt!

Nu ska jag sätta in middagens helfabrikat i ugnen!

Fläckig?

Jag färgar och slingar håret i detta nu. Det är första gången jag gör det själv så jag hoppas det inte blir knasigt. Jag vill vara fin!

Idag har jag skolkat från skolan. Jag hade lunchfodringen och jag orkade inte cykla fram och tillbaka. Det visade sig i efterhand att jag inte hade behövt göra det och istället får jag göra det imorgon. Suck. Tur att det är nyttigt med motion.

Fick i alla fall rida i dagsljus. Han var pigg som en liten mört. Och väldigt söt. Min lilla kärleksgroda.

Jag är så himla orolig för Julia. Önskar att jag kunde hjälpa henne så hon slapp vara så ledsen. Lilla loppan. Kanske kommer hon hit imorgon. Då ska vi göra precis vad hon vill.

När håret är klart ska jag åka ner på stan och köpa lite julklappar och Alfurprylar. Och sedan gissar jag att någon måste ta hand om den snuskiga röra som jag förtillfället lever i.

Skuld

-Du har väl inget att må dåligt över nu?

Hundbesök

Ljusgardinen lyser med sina stjärnor. Alfur var svårriden på lektionen idag. Jag kände mig dålig. Han var så stark.

Jag känner mig redo att falla samman. Finns ingen anledning. Nu ringde Barbro, hon kommer förbi med hunden. Bra, då kan jag gå med henne till affären.

10,15 är det ju!

Sådärja. En timme för tidigt i skolan, måndagmorgon. Josefin du börjar 10,15, inte 9,15. Jag cyklade som en galning också som vanligt. Såklart. Det värsta är att det står 10,15 klart och tydligt i almanackan. Jag är ett pucko.

Helgen passerade utan att göra särskilt mycket väsen av sig. Jag jobbade och red min häst. Igår var jag och Niclas och hälsade på Barbro. Jag älskar att hon bor så nära. Man bara kilar över, säger Hej! och dricker lite thé. Sedan går man hem igen.

Efter att jag jobbat igår passade jag på att köpa en härlig ljusgardin. Nu hänger det stämningsfulla stjärnor i hela mitt fönster. Så himla fint, och allt med anledning av Jesufödelse! Tänk om han inte hade fötts, vad lite pynt det hade varit i de svenska hemmen i decembermånad! Hemska tanke.

Jag tror vissa systrar inte mår så bra. Kanske alla tre. Jag blir orolig och hoppas att de får hjälp om de behöver det. Jag sitter här på SLU och känner mig maktlös. Av olika skäl. Avstånd både mätt i mil och i känslomässig närhet. Jag tänker på er.

Just ja! Hyrestanten lever tror jag! Det lyser i alla fall i hennes fönster och ingen har sagt något annat. Men nu vill jag ändå flytta till en riktig lägenhet som Barbro. En helt annan levnadsstandard med kök och utrymme att röra sig på. Jag ska börja leta större.

Dagens lärdom: Bättre kolla schemat en gång för mycket.

Drama

Nu händer det grejer, min hyresvärds son ringde på och behövde ta sig in i lägenheten för han trodde mamman vad sjuk! Läskigt, för han kom inte in härifrån, skiljedörren var låst. Tänk om hon ligger död/döende därinne. Jag kan inte ens bistå med någon hjälp. Jag dricker väl min kopp med thé.

Ingen choklad så långt ögat når

Varför köpte jag ingen choklad? Jag köpte äckliga chips som jag lämnade hos Niclas. Det blev knasigt mellan oss ikväll, men bara småtjafs så det är ingen fara. Jag var trött som en tvättbjörn efter en tuff icadag så jag åkte hem för att kunna somna i mitt sköna täcke. Önskar att jag skulle orka åka över till Barbro och vara med henne och hennes sambohund Elin. Hon verkar hemskt söt. Jag kommer säkert få vakta henne någon gång. Och kattungarna!

She´s got the look

Jag gillar verkligen vår nya vita outfit. Känns rent och oförstört.

Jag skulle hjälpa Barbro att bära möbler idag, men hennes andra medhjälpare var så flitiga att jag inte riktigt hann med. Jag gråter ej blod. Nu är hon min granne i alla fall och det är så himla bra! Jag ska gå dit med en lampa sedan för det hade hon inga. Väldigt mörkt blir det annars.

Idag är det idolfinal säger dom på teven. Jag kanske måste kolla. Jag kan vara tämligen ointresserad, men alternativet är väl att börja med projektarbete nr 2. Och det vill jag ju inte. Ett endaste dugg.

Funderar på att gå och panta mina miljarder julmustflaskor och köpa smågodis för pengarna. Jag har fullt upp som nu märker.

Tvättstugan kallar!

Hängning

Jag har nu skrivit två långa inlägg som försvunnit när mongodatorn hängt sig. De var både smarta, roliga och underfundiga. Hejdå.

Hejdå Julia

Nu är Julias prao på Maxi över. Hon var söt i sina för stora bagerikläder.

Rundgång

Jag råkade just titta ner på mitt tangentbord. Det är vidrigt.

Det är rundgång i min hjärna. Jag avskyr att inte ha kontroll. Jag vill veta NU hur det ska bli. Men jag måste vänta tills ikväll.

Jag har städat undan här. Också bra för att minska på rundgången.

Panik i natten

Jag har rätt dålig mottagning här i min lägenhet så för ett tag sedan fick jag ett eurovoicemeddelande. Det var Kamilla som försökt få tag i mig för att säga att allt vårt hö möglat?! Det innebär katastrof detta erbarmliga skördeår. Så nu sitter jag här alldeles för orolig för att somna, och googlar hästfoder. Klockan är dock kvart över tolv och jag kan inte ringa upp bönderna och fråga om dom har någon mat till Alfur!? Som jag vill. Hatar verkligen att ha sådant här hängandes över mig. Nu vill jag bara köpa nytt så fort det bara går, orkar inte vänta på samordning med de andra, även om det vore ekonomiskt. Åh suck. Fattar inte hur hon helt plötsligt kunde upptäcka massa mögel, jag var ju själv däruppe idag och tog ner hö till hästarna.

Nu gör vi såhär Josefin: Imorgon när du vaknar ringer du de nummer du hittat ikväll. Om de har foder kvar så hör du om de kan leverera och det å det snaraste! Du kan inte påverka det ikväll och det kommer ordna sig. Du kommer hitta balar som är fräscha nog att fodra med tills du fått hem bättre foder. Så. Övertalningskampanj för en flicka med nerverna utanpå.

Nu går jag och lägger mig och läser Ridsport tills jag somnar.